Øresundsinstituttet och Anders Olshov i färsk rapport:
Högkonjunkturen är här
– hushållens optimism slår alla rekord

Øresundsinstituttets konjunkturindikator nådde i augusti sin högsta notering någonsin. Hushållen ser ljust på framtiden – är rekordoptimistiska – i en allmän konsumtions- och byggboom. Öresundsregionen i ny högkonjunktur!

Efter några år av svag tillväxt på blott 1,3 procent mellan åren 2001 och 2003, växte ekonomin i Öresundsregionen med 2,6 procent under 2004.
Och utvecklingen fortsätter – en förväntad tillväxt på 2,7 procent i år och 2,9 procent under 2006.
Bakom rådande optimism ligger låga räntor, flera år av reallöneökningar, stigande fastighetspriser och rent allmänt en god ekonomi.

Øresundsinstituttets indikator för hushållens förtroende låg i augusti i år på nivån +12 . Så högt har den endast legat vid två tillfällen de senaste tio åren, i januari 1998 och inför Öresundsbrons öppnande i juni 2000.
Orsaken står att finna i att hushållen känner sig förmögna, både de finansiella tillgångarna och värdena på bostäder och fastigheter har ökat.

Penning- och finanspolitiken i både Danmark och Sverige har varit expansiv . I Danmark genomfördes skattelättnade på ca 10 miljarder DKK under 2004. Nivån på mellanskatten höjdes och det extra pensionsbidraget, en skatt på 1 procent av lönen, avskaffades under 2004-2005.

I Sverige har inkomst- och förmögenhetsskatten sänkts och arvs- och gåvoskatten avskaffats.
Nästa års höjda tak i föräldraförsäkringen, höjt barnbidrag och flerbarnstillägg fortsätter att stimulera privatekonomin och därmed konsumtionen.
Arbetsmarknaden har vänt uppåt, sysselsättningen har börjat öka.

Optimismen ger utslag i detaljhandeln. Øresundsinstituttet uppskattar att
den privata konsumtionen, som utgör 48 procent av ekonomin i Öresundsregionen, förra året växte 3,3 procent och i år 3,4 procent.
Detta hänger till stor del samman med överhettningen på bostadsmarknaden. Priserna på äldre fastigheter har stigit så att de nu i stort är i paritet med nybyggnation och därmed är det förhållandevis lönsamt att bygga nytt. Bostadsbyten återverkar på försäljningen av sällanköpsvaror som vitvaror, TV och möbler som ökar.
I Köpenhamn har bostadspriserna fått ytterligare skjuts uppåt på grund av omläggningar av kreditstocken mot amorteringsfria och rörliga lån.
Konsumtionen i regionen, dvs Hovedstadsregionen och Skåne, är av största betydelse både för Danmark och Sverige. Den uppgår till 40 procent av den totala konsumtionen i Sverige och till 60 procent av den totala i Danmark.
En prognos på BNP- tillväxten i Öresundsregionen i år landar på 2,7 procent, att jämföra med Danmarks och Sveriges prognosticerade tillväxt på 2,4 procent.
För 2006 ställer Øresundsinstituttet i utsikt en tillväxt på 2,5 procent i Danmark och 2,9 i Sverige och Öresundsregionen. Den starka utvecklingen i Sverige beror till stor del på stimulanser inför valet 2006.

Öresundsregionens bruttoregionprodukt för 2004 uppgick till 839 miljarder DKK. Adderas övriga Själland stiger BRP till 957 miljarder DKK vilket motsvarar 65 procent av Danmarks BNP och 48 procent av Sveriges BNP eller, i ett annat perspektiv, 28 procent av Danmark-Sveriges samlade ekonomi.

Sysselsättningen har ökat i båda länderna, framförallt i storstäderna i takt med den växande handeln, det ökade byggandet och den stigande efterfrågan på privata tjänster.
För Öresundsregionen leder byggsektorn uppgången i sysselsättningen ( se separat artikel sid 8) men uppgången ökar även inom IT, handel, hotell & restaurant, bemanning och transport.
Antalet anställda inom livsmedelssektorn beräknas dock minska med två procent på grund av ökad internationell konkurrens.

Totalt spår Øresundsinstituttet en sysselsättningsökning i Öresundsregionen på 0,7 procent i år och 0, 8 procent nästa år vilket innebär totalt 1 436 000 i arbete. Ökningen beror bl a på att den ökade efterfrågan driver konjunkturuppgången som möts med lokalt producerade tjänster.

Högkonjunkturens längd är avhängig räntenivå och inflation och hur de offentliga finanserna utvecklas. Øresundsinstituttets bedömning för 2006 är ljusa med en liten reservation för Nationalbankens och Riksbankens agerande, en eventuell höjning av styrräntan under 2006 för att motverka överhettning.

Kerstin Grevelius Kjellvander
kerstin.grevelius@affkapnytt.se